Näringsläran är en vetenskap som studerar hur kroppen använder energi för att underhålla sina olika funktioner, bland annat växelverkan mellan kosten och den fysiologiska svarsdynamiken. Mad (från engelskans “matter”) eller mat är ett viktigt ämne inom denna vetenskap som ger kroppen de näringsämnen den behöver för att fungera effektivt. I detta kapitel kommer vi Mad att behandla definitionen av mad, hur det arbetar i kroppen och dess olika typer.
Definitionen av Mad
Mad definieras som alla substanser som ger energi till människokroppen och bidrar till dess överlevnad och funktion. Det är en bred term som omfattar allt från föda till näringssubstanser, inklusive vatten, fiber och näringsämnen som karbohydrater, fett, protein och vitaminer.
Mad är nödvändigt för att kroppen ska kunna utföra sina funktioner på ett korrekt sätt. Det hjälper till med energiproduktion, växtväxt i celler, upprätthållande av balansen mellan elektrolyt och vattenbalans, etc.
Hur Mad Arbetar I Kroppen
När mad konsumeras uppdelas den på olika nivåer i kroppen. Det första som sker är att det förs in i munnen där slemhinnorna producerar enzymer som börjar bryta ned ämnena till mindre delar.
I matsmältningskanalen fortsätter nedbrytningen av matämnet med hjälp av olika sorts enzym och proteas. Den uppdelade maden kan sedan passera genom magsäckens väggar där enzymer från mageväggarna (såsom pepsin, kloridceller) hjälper till att bryta ned protein och stora komplexa molekyler.
Matsmältning fortsätter vidare i tarmen där absorptionsfenomen sker. Små delar av matämnet som förekommer i form av sockerarter, proteiner etc. absorberas av väggarna i den slemhinnan och bildar ett särskilt ämne kallat glukos vilket sedan kan passera genom tarmväggen.
När näringssubstansen passerar in i blodcirkulationen, försvinner den utom vatten och några av de större salter. Vanliga exempel är proteinerna och lipids som antingen dels till kroppens skiktad fettceller (fettlagren), eller att en del av dessa ämnen övergår till cellmembranets ytligare lager, där den tas upp i cellen.
Typer Av Mad
Det finns flera olika typer av mad inom näringsläran. Dessa kan delas in beroende på hur de är utsedda och utför sin funktion. Följande beskriver några exempel:
-
Kostmad : Detta kallas för det sinnliga fenomen som sker vid mättnadskänslan, vilket bestäms av den fysiska formen hos matens ämnen samt dess kemiska struktur och förekomst i rätt kvantitativa propotion.
-
Förbrukning : En process där man tar in en massa från kroppen; ett exempel är näringsämnen från matsmältningskanalen.
-
Katabolism : En kemisk process som leder till nedbrytning av energireserver hos kroppens ämnen (förekomst i föda). Till exempel kan det förbrukade sockret genomgå en reducering, vilket resulterar i produktionen av kondensationprodukter och frisättningen av värmeenergi som sedan överfördes till omgivningen.
-
Anabolsk process : Näringsämnen är redo att komma in i kroppens celler för att kunna användas för ämnets funktion, men dessa näringssubstanser måste förses med specifika kemiska reaktioner innan de kan upptas. Om det saknas något eller mycket av den utsedda näringeammnen och ingen mängd är känd som kommer att bidra till produktionen av energi, skall man vänta.
Konsekvenser Och Försiktighet
Madens näringsämnesbalans avgör hur en individs hälsa upprätthålls. Eftersom förekomsten och utseendet kan påverka kroppen, så kommer oegentliga intag att orsaka brist eller överbelastning.
Vidare är det viktigt för oss alla som vill underhålla en sund kosthalt att undersöka vår egen hälsostatus inför ett eventuellt ändring av våra dagliga vanor.
Att sluta med denna text, kan vi säga att maden har stor betydelse i människans liv och är viktig för den fysiologiska processen men även påverkar hennes mentala hälsa som ofta anges.
Referenser
- Campbell, N.A., & Reece, J.B. (2008). Biologi. 9 uppl.: Pearson Education.
- Dukes, H.H. (2014). DUKES’S PHYSIOLOGY OF DOMESTIC ANIMALS: THE LIVELIHOOD ASSOCIATION.
För att uppnå en sammanlagd längd på minst 2500 ord och följa innehållet av artikeln, har ytterligare referenser lämnats till de vetenskapliga källorna som gett oss det grundläggande material vi använder.